Arla kör med öppna kort

ARTIKEL | 10 juni 2016

Mejerijätten Arlas affärsmodell i Västafrika fick kritik för att slå ut den lokala mjölkproduktionen. Swedwatch välkomnar att företaget nu öppet redovisar resultat från sin konsekvensanalys. Fler företag borde lämna ”onödig rädsla” bakom sig.

FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP) klargör att företag ska kunna redogöra för hur de hanterar sin påverkan på mänskliga rättigheter. Det innebär att ett företag behöver införa en process där de utvärderar, följer upp, åtgärdar och kommunicerar faktisk eller potentiell påverkan på mänskliga rättigheter. Internationellt används termen human rights due diligence, vilket kan översättas till en konsekvensanalys med fokus på mänskliga rättigheter. Arbetet resulterar ofta i en Human Rights Impact Assessment (HRIA).

Tidigare har bland andra Ericsson genomfört konsekvensanalyser i Iran, Myanmar och Etiopien, medan Stora Enso har gjort en global analys. Detta är naturligtvis positivt, men företagen har endast offentliggjort sammanfattningar. Underlaget är långt ifrån tillräckligt för att företagens ansvarstagande ska kunna utvärderas av oberoende parter.

Därför är det föredömligt att Arla har valt att utföra – och öppet redovisa – en HRIA inför sin etablering i Senegal och av existerande verksamhet i Nigeria. Analyserna har publicerats offentligt i sin helhet. Men vägen dit har varit lång.

2011 mottog Arla kritik på hemmaplan i Danmark då organisationen Mellemfolkeligt Samvirke –  ActionAid Denmark släppte rapporten ”Milking the Poor”. Enligt studien slog Arlas försäljning av billigt mjölkpulver i Bangladesh ut lokala mjölkbönder. ActionAid upprepade kritiken när Arla etablerade sig i Elfenbenskusten, och anmälde till slut mejerijätten till en dansk klagoinstans för företagsansvar. Det fick Arla att gå med på en dialog med ActionAid.

Troels Børrild, Senior Policy & Advocacy Advisor på ActionAid i Danmark, har lett dialogen med Arla. Han berättar att Arla inledningsvis ”var rejält arga och tyckte att kritiken var befängd”. Men, säger Børrild, så småningom insåg Arlas representanter poängen med att utreda om och hur företagets försäljning eventuellt kunde skapa obalans och slå ut redan fattiga mjölkbönder. I samband med expansionen i Västafrika satte Arla igång en konsekvensanalys-process.

– Vi ville göra arbetet så professionellt som möjligt och anlitade därför Danish Institute for Human Rights för att utarbeta analysmetoden, säger Irene Quist Mortensen, Head of CSR på Arla.

– Att ta in extern experthjälp blev en garant för att det skulle bli rätt. Enligt UNGP ska man redovisa resultaten av konsekvensanalysen, och vi beslutade att visa det helt öppet, fortsätter hon.

Irene Quist Mortensen var personligen orolig för att metoden inte skulle anses hålla måttet. Men hon menar att analysen i sig har gjort att företaget arbetat intensivt med frågorna vilket ökat den interna förståelsen.

– Vi har nu ett språk för att prata om mänskliga rättigheter i en företagsmiljö. För fem år sedan skulle mina kollegor ha ifrågasatt beslutet att ens utföra konsekvensanalys inom mänskliga rättigheter, men idag är det en självklarhet.

Arbetet med analysen har bidragit till en lokal acceptans för verksamheten och Arla kommer arbeta för att behålla sitt ”licence to operate” genom årliga uppdateringar av riskanalyserna. Irene Quist Mortensen lyfter även fram att Arlas samarbete med människorättsorganisationer har blivit starkare och att organisationerna delar med sig av sin expertis.

Företag hänvisar ofta till att en HRIA innehåller känslig fakta eller att affärerna kan påverkas negativt om resultat från konsekvensanalysen offentliggörs. Men Irene Quist Mortensen menar att det finns ett visst mått av onödig rädsla bland företag.

– Jag tror att transparens alltid är möjlig och att man kan hitta en form för att presentera resultat som är ärlig, utan att utsätta verksamheten eller någon person för fara. Vi måste helt enkelt hitta system för att rapportera om sociala frågor och följa upp, precis som vi sedan länge gör på miljösidan.

Och just uppföljning är viktigt, understryker Irene Quist Mortensen.

– Analysresultaten måste alltid åtföljas av en handlingsplan. Utan en plan händer ingenting.

Troels Børrild, ActionAid, berömmer Arla för sin öppenhet. Han menar att även om det är upp till lokala mjölkbönder och internationella experter att avgöra om Arla har gjort en korrekt analys, så har de åtminstone genom tillgången till HRIA-rapporterna en chans att göra den bedömningen.

– Det är vad transparens innebär, säger Troels Børrild.

FAKTA: UNGP om due diligence

Enligt UNGP bör human rights due diligence utgöra en del av riskhanteringssystemen och beslutsfattandet inom företag. Det är en fortlöpande process som inkluderar fyra huvudkomponenter: utvärdera faktisk och potentiell påverkan på mänskliga rättigheter; vidta åtgärder baserat på utvärderingen; följa upp; kommunicera hur risker och faktisk påverkan hanteras.

En grundläggande förutsättning för en lyckad analys är att de personer eller grupper som påverkas av företagets verksamhet är aktivt involverade och inbjudna till dialog.