Dags att klimatmaxa i Bangladesh

ARTIKEL | 5 oktober 2015
Frida Arounsavath är Swedwatchs klimatexpert. Foto: Swedwatch

Näringslivets agerande i klimatdrabbade Bangladesh är minst lika viktigt som det svenska biståndet. Det budskapet framförde Swedwatch under ett seminarium på Klimathuset* i fredags.

– Allt fler fabriker trängs i industriområdena i Bangladesh. Översvämningar drabbar vägar och exporthamnar och det blir allt svårare att transportera gods. Om företag inte ställer om till klimatsmarta affärsmodeller inom de närmaste åren så slår det tillbaka mot dem själva, förklarade Swedwatchs klimat- och miljöresearcher Frida Arounsavath.

Det var fullsatt i Ekoteket på Kulturhuset när Swedwatch föreläste om hur svenska företag i Bangladesh kan hantera och förebygga klimatrisker och göra smartare klimataffärer. Bangladesh är ett av världens mest klimatutsatta länder och satsar samtidigt hårt på att diversifiera sin ekonomi och locka till sig utländska investeringar. Många svenska företag finns redan på plats eller har underleverantörer i landet, inte minst klädmärken som H&M, Lindex och KappAhl.

Extremt väder och smältande glaciärer i kombination med höjda havsnivåer kommer att slå hårt mot landet. Världsbanken förutspår att havsnivån i Bengaliska viken kommer att stiga med 10 cm fram till 2020 och sedan successivt öka till en meter när vi går in i nästa sekel. Det innebär att de industriområden utanför Dhaka, där textilfabrikerna ligger, kommer allt närmare vattenlinjen. Samtidigt kommer de översvämningar som drabbar exporthamnen Chittagong att bli mer frekventa och förödande.

Lösningen är dock inte att flytta produktionen någon annanstans, menar Frida Arounsavath. Företag på plats i Bangladesh kan istället bidra till bygget av starka hamnkonstruktioner och vallar som står emot vattenmassorna, eller investera i lokala innovationer i form av flytande skolor och läkarmottagningar i områden som lagts under vatten. För att ge några exempel.

En åhörare i publiken undrade om det verkligen är realistiskt att kräva att företag ska arbeta aktivt med fattigdomsbekämpning i leverantörsledet. Frida Arounsavath svarade att många redan gör det. Ett aktuellt exempel är Unilever som satsar långsiktigt på höjd levnadsstandard för anställda i leverantörskedjan – trots att det inte ger inte ger utslag i de kortsiktiga vinstmålen.

– Svenska företags agerande är minst lika viktigt som det svenska biståndet till landet. Nu är det upp till våra företagsledare att grabba stafettpinnen och klimatmaxa – både på hemmaplan och på plats i Bangladesh och andra klimatutsatta marknader, avslutade Frida Arounsavath.

Se även Swedwatchs och Naturskyddsföreningens debattartikel som publicerades i Omvärlden 2/10 .

*Klimathuset arrangerades av Naturskyddsföreningen och Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm i samarbete med bland annat klimatfilmfestivalen To Future With Love.