Det finns riktlinjer, Stora Enso

ARTIKEL | 11 mars 2014
Viveka Risberg, kanslichef Swedwatch.

I höstas granskade Swedwatch Stora Enso i Indien. Det är ett drygt halvår sedan. Lägg till ett år. Det är den tidsrymd som små och stora barn har samlat papper i bara fötter på stinkande soptippar under stekhet sol till Stora Enso-företagets leverantörer i Pakistan.

Tio timmar om dagen, sex dagar i veckan i 1,5 år för 60 öre i timmen, enligt Veckans Affärer och TV4 Kalla Fakta. Allt har skett med företagets goda minne.

2012 tecknade Stora Enso ett avtal med Packages of Pakistan om att bilda samriskföretaget Bulleh Shah. Innan investeringen lät Stora Enso göra en kartläggning av risker.  Att barnarbete finns överallt i Pakistan och i det som kom att bli Bulleh Shahs första leverantörsled stod alltså klart från början.

Det finns tydliga internationella och nationella riktlinjer för hur ett företag ska agera om barnarbete uppdagas.  Omedelbara åtgärder, som syftar till att avlägsna barnet från allt arbete med hänsyn till varje barns situation och behov, ska följas av långsiktiga åtgärder. Att upplysa sina leverantörer om nolltolerans mot barnarbete är både en akut och långsiktig åtgärd i ett land som Pakistan.

I sin 80-sidiga hållbarhetsrapport för 2013 som kom nyligen, väljer Stora Enso att kortfattat på sid 30 berätta att man i Pakistan har identifierat risker för barnarbete. För att dessa risker ska hanteras har en hel organisation byggts upp, nämligen ”A Head of Global Responsibility and sub-departments addressing Responsible Business Practices, Environment, Health and Safety, Responsible Supply Chains, and Responsible Stakeholder Involvement”. På följande sida syns ansvarschefen sitta moderligt böjd över ett barn som skriver i en bok, under rubriken ”A passion for responsible business”. Hon citeras: ”Företag bör ta ansvar för varje del och element i hela organisationen”.

Nu går drevet och det är lätt att sparka på den som ligger. Det finns en annan sida också: bland annat öar av genuin vilja och kompetens i Stora Ensos organisation som sedan i fjol arbetar för långsiktiga förbättringar för barnarbetarna i Pakistan. I pipeline finns planer på allt från leverantörsträningar och oberoende inspektioner till nya återvinningssystem på arbetsplatser och institutioner (så att pappret kan samlas upp på kontoren och inte på tippen). Men detta har inte företaget gått ut med. Heller.

Och vad gjorde Bulleh Shah i september 2012 för att omedelbart och villkorslöst adressera det bekräftade faktum att flera verksamhetsgrenar bygger på systematiskt och skadligt barnarbete? Vad har man gjort alla dessa hundratals dagar för att skydda och förhindra barnen från detta? Satt en prislapp på kostnaderna som eliminering av barnarbete medför? Pratat med barnen? Ställt krav på leverantörerna? Sett över prissättning och löneutbetalningar? Pratat med föräldrarna? Bistått med hälsovård och skola? Tagit hjälp av internationella och lokala organisationer? Vi vet inte om svaret är nej på alla dessa frågor, men de bör ställas.

Pakistan är ett av de länder i världen där flest barn arbetar. Det är för den sakens skull inte förkastligt att investera där, tvärtom kan företag och investeringar göra mycket nytta. Stora Enso bär idag ett större ansvar än någonsin att stanna i landet och kompensera de drabbade barnen. Nu handlar det om att sätta budget, tidsplan och gå ut och kavla upp ärmarna. Samt berätta för pensionssparare, ägare och konsumenter rakt och tydligt om alla planer, insatser och resultat.

Det är ett svårt och långsiktigt arbete som Stora Enso/Bulleh Shah har framför sig. Att eliminera barnarbete måste göras metodiskt och utifrån varje barns behov och situation, arbetet måste ske med hjärna och hjärta i samarbete med experter, akut och dagligen, uthålligt och länge.

Viveka Risberg, kanslichef Swedwatch