Fortsatta investeringar utan insyn

ARTIKEL | 18 november 2015

Andra AP-fonden ska enligt en ny rapport vara inblandade i landgrabbing i Brasilien. Redan 2013 pekade Swedwatch på riskerna och kritiserade avsaknaden av insyn i investeringarna.

Rätten till mark är en stor fråga i Brasilien. Det inte är ovanligt att företag och investerare hamnar i konflikt med lokalbefolkningen, som ofta använt mark i generationer men saknar papper på sitt ägande. Industrijordbrukets snabba utbredning leder dessutom till att allt mer av den brasilianska savannen med sin unika biologiska mångfald försvinner. Markinvesteringar i Brasilien är således förknippat med stora risker.

I veckan kom en rapport som granskat markinvesteringar som görs i Brasilien genom den globala jordbruksfonden TIAA-CREF Global Agriculture LLC (TCGA), där Andra AP-fonden investerar pengar. Bakom rapporten står bland andra Latinamerikagrupperna* och enligt ordförande Annelie Andersson vill pensionsfonderna inte specificera vilken mark de har köpt, samtidigt som de hävdar att de följer strikta hållbarhetsriktlinjer i sina investeringar. Genom grävande i lokala myndighetsarkiv och intervjuer har organisationerna bakom rapporten dock kunnat identifiera några av de gårdar fonden köpt i delstaterna Maranhão och Piauí, där markkonflikter är vanligt förekommande. Köpen har gjorts genom en affärsman som anklagas för att använda våld och mord för att lägga beslag på mark, enligt rapporten.

AP-fonden tillbakavisar kritiken. I ett uttalande i Svenska Dagbladet säger vd Eva Halvarsson att TIAA-CREF bara investerar i redan storskaliga jordbruk, samt att man vill kontrollera sanningshalten i rapporten och ta fram fakta innan man går vidare.

Swedwatch konstaterar att insynen i AP-fondens investeringar är ett problem i sig. Detta var något som Swedwatch påtalade redan för två år sedan i rapporten ”Investeringar utan insyn”.

– Bristen på transparens är i sig ett trovärdighetsproblem, oavsett i vilken grad de aktuella anklagelserna stämmer. Redan 2013 konstaterade vi att det inte gick att bedöma i vilken utsträckning andra AP-fonden hade hanterat sina risker på ett adekvat sätt, eftersom de inte kunde tala om var marken låg, säger Malena Wåhlin som författade Swedwatchs rapport.

En möjlighet till insyn i investeringarna bör gälla för människor på plats i Brasilien som riskerar att drabbas negativt av markuppköpen såväl som svenska pensionsspararna. Transparens och insyn är en förutsättning för att ansvarsutkrävande vid eventuella kränkningar av mänskliga rättigheter ska vara möjligt. Sedan 2013 har dessutom Sveriges regering antagit en nationell handlingsplan baserad på FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, där transparens en av hörnstenarna – ”knowing and showing”.

* Övriga organisationer är GRAINRede Social de Justiça e Direitos Humanos (Brasilien) och Inter Pares (Kanada).

Industrijordbuket hotar den brasilianska savannen och dess biologiska mångfald. Foto: Swedwatch