Från riktlinjer till lagkrav

ARTIKEL | 2 juni 2016

Många länder har kommit längre än Sverige vad det gäller skarpa krav på företagsansvar. I Frankrike kan bolag till exempel komma att bli skadeståndsskyldiga om de inte motverkar eventuella risker i leverantörskedjan.

När det europeiska civilorganisationsnätverket för företagsansvarsfrågor, ECCJ (European Coalition for Corporate Justice), träffades i Bryssel för sitt årliga möte förra veckan kretsade diskussionerna om behovet att frivilliga riktlinjer blir lagstadgade. Flera länder har redan gått från ord till handling. I Frankrike finns ett lagförslag som innebär att företag ska kunna ställas till svars för oegentligheter i de egna leverantörsleden. I Schweiz och Österrike arbetar civilsamhället med att ta fram liknande förslag.

Enligt det franska  lagförslaget måste företag som är registrerade i Frankrike genomföra och publicera en så kallad vaksamhetsplan (”vigilance plan”), med fokus på mänskliga rättigheter. Om ett företag inte kan redogöra för en korrekt process, eller vilka åtgärder de vidtagit för att motverka eventuella risker, kan de hållas skadeståndsskyldiga på civilrättslig nivå.

Även om lagförslaget bara gäller franska företag får det vidare konsekvenser då det i förlängningen berör utländska bolag i leverantörskedjan. Propositionen har godkänts av landets parlament och ska närmast röstas om i senaten.

Frankrikes parlament har även initierat en ”green card” process, för att förmå EU-kommissionen att se över möjligheten att ta fram ett gemensamt EU-direktiv på området. Det kräver dock att fler nationella parlament backar upp Frankrike och stödjer processen.

Den svenska ECCJ-plattformen utgörs av Amnesty, Diakonia, FIAN, Latinamerikagrupperna, Svenska Kyrkan och Swedwatch. Många länder har uppenbarligen kommit längre än Sverige vad det gäller skarpa krav på företagsansvar – den samlade åsikten i den svenska plattformen är att Sverige bör ta efter föregångarna.

– Den svenska plattformen ser behov av bindande normer och ser gärna att regeringen agerar mer proaktivt, inte minst i ljuset av regeringens uttalade ambitioner om att ligga i framkant vad gäller företagsansvar, säger Théo Jaekel som är Swedwatchs representant i gruppen.

I samband med att den svenska handlingsplanen för företagande och mänskliga rättigheter ska uppdateras under 2017 har regeringen ett tillfälle att gå från ord till handling genom att införa och utreda möjligheten för konkreta lagförslag och presentera vägar framåt.

I sammanhanget kan det vara värt att nämna att ILO:s årliga internationella konferens som pågår just nu (30 maj till 10 juni) har fokus på arbetsförhållanden i globala leverantörskedjor. Tunga aktörer som Human Rights Watch deltar på mötet och hör till de som förespråkar bindande riktlinjer.