”Jag har stor respekt för hållbarhetsfolk”

ARTIKEL | 14 september 2015
Swedwatchs syfte är inte att stjälpa utan att bidra till lösningar, menar Viveka Risberg. Foto: Swedwatch

Under sex års tid har Swedwatchs kanslichef Viveka Risberg synat hållbarheten inom svenskt näringsliv. Nu går hon vidare till Axfoundation. Hon ser Swedwatch som företagens kritiska vän.

Hur har CSR-agendan förändrats under de sex år du varit chef på Swedwatch?

– Det har skett en successiv breddning av ansvarsperspektivet. Numera accepterar företag att de har ett stort ansvar för samhällsutvecklingen. Det kanske låter självklart, men på 2000-talet betraktades frågor som levnadslön och klimat som filantropi eller aktivism.

Hur står sig svenska företag jämfört med utländska när det kommer till hållbarhet?

– Bra, för att svara kort på en svår fråga. Men det vore väl konstigt om inte svenska företag hade hög svansföring inom hållbarhet. Sverige är en av världens rikaste demokratier och vi har levt i fred i hundratals år. Vi ska förvänta oss att svenska företag är etiska och resursstarka inom miljö och mänskliga rättigheter. Jag önskar att hållbarhet blir en naturlig del i läroplanen i grundskolan så att vi utbildar nya generationer planetskötare. Alla måste ställa om.

Hur har företagens attityd och inställning till granskning ändrats under dina år på Swedwatch? 

– De har blivit mer transparenta och intresserade av dialog. Oftast tycker jag att det känns som att förtroendet för Swedwatch är stort, och att företag välkomnar granskningar.

Vad är Swedwatchs relation till företagen?

– Jag har stor respekt för hållbarhetsfolk som kämpar med skarpa frågor varje dag, och som när de får kritik blir ledsna eller frustrerade. Men syftet är ju inte att stjälpa utan att ge mer bränsle åt frågorna och bidra med lösningar. Kollegerna på Swedwatch har själva erfarenhet från olika delar av världen, från näringslivet och utvecklingsarbete. De vet att inget är svartvitt och att det inte finns snabbfixar. Jag tror det märks i rapporterna, och därför kan företagen ta dem till sig. Swedwatch är företagens kritiska vän, inte en motståndare.

Vilken ser du som näringslivets största utmaning?

– På mr-fronten finns de stora utmaningarna i migrationsströmmarna, krig och konflikt, korruption och repression. Dessa frågor är i sin tur kopplade till miljöfrågor, klimathotet och brist på vatten. Precis som för regeringar blir näringslivets stora utmaning att hantera de här stora perspektiven, det kräver gott ledarskap och branschöverskridande samarbeten. Vi har inget multiintressentinitiativ i Sverige, det borde vi ha. Där skulle man kunna diskutera frågorna utifrån de FN:s nya globala utvecklingsmål. Svenska och nordiska företag skulle kunna gå i bräschen inom områden som sanitet, kvinnors rättigheter, skatt, vatten och fackliga rättigheter.

Anser du att det behövs mer regleringar på hållbarhetsområdet för att flytta fram frågorna?

– FN:s riktlinjer uppmanar stater att skärpa regelverken där det behövs för att riktlinjerna ska kunna följas. Ett sådant område är skatt. Det flödar ut pengar ur fattiga länder till skatteparadis eller dotterbolag. Det behövs skarpare skattelagstiftning och rapporteringskrav om vi ska få pengarna att stanna i de länderna. Det är inte så kontroversiellt längre, men det är en komplicerad fråga. Men om du frågar om jag tror på ett internationellt traktat med bindande regler för företag och MR så är svaret nej. Jag tror det skulle sänka golvet och sakta upp farten på frågorna, och hämma kreativa lösningar.

Varför behövs Swedwatch?

– Företag kan verkligen bidra till utveckling där den behövs. Fattiga människor kan få jobb. Smutsigt vatten kan bli renat. Arbetstid kan bli reglerad och fackklubbar kan bildas så att anställda får en röst. Men lika gärna kan det bli tvärtom, att företagen exploaterar människor och miljö så att klyftorna ökar och fattigdomen cementeras. Granskning, rapportering och dialog är bästa vaccinet mot det. Vi är också vara katalysator för positiv förändring eftersom vi kan föra samman aktörer och perspektiv.

Swedwatch har fått Sidamedel sedan starten. Vad finns det för långsiktig finansieringsstrategi?

– Swedwatch har fått ett fyraårigt stöd från Sida 2015-2018 vilket är väldigt bra för arbetsron. Utöver Sidamedel har vi EU-bidrag och intäkter från externa uppdrag som görs åt offentlig sektor. Swedwatch kommer att utveckla den delen och bli en think-and-do-tank när det gäller social kravställan och uppföljning inom offentlig upphandling. Jag tror det finns stora möjligheter att hitta långsiktig finansiering, men om Swedwatch ska förbli oberoende så kan inte pengarna komma från näringslivet.

Varför lämnar du Swedwatch?

– Organisationen är på en bra plats nu med många spännande projekt i pipeline, en stabil ekonomi och ett starkt team. Jag känner mig stolt och glad över att Swedwatch mår bra, men själv längtar jag efter att jobba mer direkt med frågorna. Ibland bara vet man att det är dags, och nu är det dags.

Vad tar du med dig från dina år på Swedwatch?

– Åh, det är mycket! Jag är imponerad av det svenska civilsamhället, organisationerna bakom Swedwatch och många andra som bidrar till en bättre värld. Jag tar också med mig bilder från länderna jag rest i. Pojken som satt apatisk i ett stekhett skjul i slummen i Dhaka. Hans mamma sydde kläder till svenska klädmärken på en fabrik i närheten. Han lekte med min mobil en stund, sen var vi tvungna att gå. Han påminner mig om allt som måste göras.

Du jobbade på H&M i Bangladesh innan du blev vakthundschef. Nu går du tillbaks till näringslivet. Finns det inget problematiskt med det?

– Jag tycker det är mer problematiskt när människor biter sig fast i sitt skrå eller sin bransch. Att utsätta sin världsuppfattning för olika miljöer kan vara obekvämt men det är nog mest nyttigt. Du blir både mer ödmjuk och skarpare om du har flera perspektiv. Idag är det ganska vanligt att folk rör sig från näringslivet till organisationer, och ibland till politiken. Jag tror det är väldigt positivt för samhället.

Vad kommer du sakna när du slutat som kanslichef på Swedwatch?

– Den självklara arbetslusten, kollegerna och resultaten. Det har funnits dagar när vi firat att restauranger har slutat med tropiska räkor, företag flyttat från ockuperad mark eller fört in kvinnors rättigheter i sina policies. Det har varit häftigt att vara med om.

Du börjar på Axfoundation i oktober. Vad ska du göra där?

– Jag kommer att jobba vidare i samma anda, försöka bidra till positiva effekter i samhället genom företag.

Lycka till!

– Stort tack!