Kolets socioekonomiska effekter

ARTIKEL | 6 april 2016
Under Defenders’ Day besökte Krizna Gomez och 160 andra människorättsföreträdare Stockholm.

Samtidigt som EU fasar ut kol för att stävja klimatförändringarna satsar flera länder i det Globala syd på att fördubbla sin produktion. Det är inte bara ett hot mot miljön. Nu höjs rösten kring de människorättskränkningar som utvinningen av kol ofta leder till.

Rapporten Digging Deeper: The Human Rights Impacts of Coal in the Global South gör nedslag i Colombia, Egypten, Indien och Sydafrika där kolproduktionen är på stark uppgång. Swedwatch har träffat Krizna Gomez, en av huvudförfattarna och senior researcher på den colombianska organisationen Dejusticia*, som står bakom rapporten.

”Otaliga studier har gjorts om kolets negativa miljöpåverkan men färre tittar på hur människor som bor i gruvområden påverkas av hur kolets bryts”, säger Krizna Gomez.

Samtidigt som kolet fasas ut i stora delar av världen går trenden åt motsatt håll i Syd, inte sällan genom investeringar från Europa och USA. I länder som Colombia, Indien och Sydafrika är kolbrytningen starkt kopplad till människorättskränkningar. Dejusticia såg därför behovet av att betona industrins socioekonomiska ansvar.

När lokalbefolkningen protesterar mot nya gruvlicenser lyfter politiker ofta fram fördelarna i form av ekonomisk utveckling, menar Gomez. Men rapporten visar tvärt om på att kolutvinningen i samtliga granskade länder lett till fördjupad fattigdom. Ett vanligt problem som följer av utvinningen är vattenbrist. Vid Cerrejóngruvan i Colombia förser närliggande floder gruvan med enorma mängder vatten – runt 17 miljoner liter varje dag. Det har lett till att bönderna inte längre kan bevattna sina grödor, och de förlorar en av få möjliga inkomstkällor. En stor del av Cerrejóns kol exporteras till Europa för att användas som en energiresurs. Europeiska fonder har investerat betydande summor i gruvan.**

Tvångsförflyttningar av lokalbefolkning är en annan allvarlig och vanligt förekommande konsekvens av gruvsatsningarna.

”I Colombia är ursprungsfolk och afro-colombianer speciellt drabbade eftersom de ofta bor i områden med mycket kolreserver. Bara i delstaten La Guajira har 70 000 personer förflyttats på grund av utvinningen. Eftersom Colombia ska öka sin produktion med 50 procent till 2019 förväntar vi oss ytterligare förflyttningar”, säger Krizna Gomez.

Samma trend väntas i Indien som har ambitionen att fördubbla sin produktion till år 2020. Precis som i Colombia sker exploateringen ofta på landsbygden där befolkningen är fattig och lågutbildad, och där staten har en ytterst begränsad närvaro.

”Ett slut på den väpnade konflikten vore något fantastiskt, men i byarna på landsbygden är folk livrädda eftersom fredligare tider med all sannolikhet kommer att innebära fler gruvor. Byborna är inte tillräckligt organiserade för att kunna bemöta stora företag som vill ha deras mark.”

Gomez förklarar att lokala ledare nu inser att de behöver bli bättre på att bemöta och förhandla med nya utvinningsföretag, och ber därför Dejusticia om stöd.

Så vilka råd vill Krizna Gomez ge till aktörer från Nord som investerar i gruvföretag, oavsett om det gäller kol eller ej? Hon menar att en seriös investerare alltid måste beakta det diametralt ojämna förhållande som råder mellan ett multinationellt företag och ett litet lokalt samhälle på den colombianska eller indiska landsbygden. Ansvarsfulla investerare måste fråga sig om de kompenserande samhällsinsatser, i form av till exempel skolbyggen, som företagen genomför verkligen väger upp den förstörelse som gruvorna orsakar.

“Bara med en riktigt djupgående riskanalys kan man identifiera om insatsen motsvarar projektets faktiska påverkan”, säger Krizna Gomez.

*Dejusticia (The Center for Law, Justice and Society) är en research-organisation med säte i Bogota. Dejusticias huvudverksamhet riktar sig till att stärka rättssäkerheten och mänskliga rättigheter i Colombia och i det Globala syd. I samband med Defenders’ Day besökte Krizna Gomez, som representat för Dejusticia, Stockholm.

**De flesta svenska AP-fonderna har betydande investeringar i de tre stora gruvbolagen bakom Cerrejón (BHP Billiton, Anglo American och Glencore). Enligt Schysta pensioner uppgår investeringarna till ett värde av över 3 miljarder svenska kronor.