Kommunerna, klimatet & kapitalet

ARTIKEL | 30 juni 2015
Kommunpengar investeras i börslistade företag som äger reserver i kol, olja och gas. Foto: Joshua Stearns, Flickr

Allt fler kommuner strävar efter att vara hållbara och klimatsmarta. Men endast var fjärde kommun har hållbarhetskrav i sina investeringspolicyer, visar en ny studie från Swedwatch.

Många kommuner arbetar i dag aktivt med hållbarhet. Grönområden vägs in i samhällsplaneringen, energikonsumtionen ställs om från fossilt till förnybart och grön kravställan vid upphandling är på väg att bli praxis.

Men när det kommer till att förvalta pengar är kommunerna mindre gröna. I en ny studie av Swedwatch, som gjorts i samarbete med KTH, har 62 kommuner, från Arvidsjaur i norr till Trelleborg i söder, svarat på om de ställer hållbarhets- och klimatkrav på sina förvaltade pengar. Tre av fyra kommuner saknar helt investeringspolicyer om hållbarhet.

Och bara tre av kommunerna har specifika skrivningar om att deras pengar inte ska stödja de stora klimatbovarna på världens börser.

Bristen på hållbarhetskrav innebär att en stor del av kommunpengarna investeras i de 200 börslistade företag som äger de största underjordiska reserverna av kol, olja och gas. Eller i andra bolag som i dag bidrar till höga koldioxidutsläpp.

Det handlar om stora summor. Bara kommunernas kortfristiga placeringar i till exempel värdepapper och obligationer uppgick i slutet av 2014 till över 38 miljarder kronor. Lägg därtill värdet av de betydande tillgångar som kommunerna förvaltar åt till exempel stiftelser.

Studien pekar på att många kommuner helt enkelt inte ser finansiell förvaltning som en hållbarhets- och klimatfråga. Hos andra lever till och med föreställningen att hållbar förvaltning ger mindre avkastning kvar, trots flera tunga studier som visar motsatsen.

De kommuner som trots allt har en hållbar investeringspolicy är hänvisade till ett begränsat utbud hos banker och förvaltare. Ofta investerar man i en färdigpaketerad hållbarhetsfond eller en screeningtjänst. En screening identifierar antingen de företag som bryter mot internationella konventioner, eller tar bort oetiska branscher som vapen och tobak. Men ingen av dem fångar upp klimatförstörande bolag.

Studien pekar också på att alternativ som blivit populära internationellt nästan helt lyser med sin frånvaro i Sverige. Som impact investing; enkelt uttryckt innebär det aktiv investering i miljölösningar.

Glädjande nog finns det samtidigt exempel på kommuner som utmärker sig genom genomtänkta strategier. Örebro blev den första kommunen i Sverige att dra tillbaka sina investeringar från kol-, olje- och gasföretag. Göteborgs stad är först med att ge ut gröna obligationer som är ett låneinstrument för att finansiera gröna projekt.

För att fler ska ta efter behövs stöd och kunskap. Kommunerna i studien uttrycker att de vill ha mer information och bättre vägledning för att kunna förvalta sina pengar miljö- och klimatvänligt.

Ett initiativ som syftar till just det är nätverket Klimatkommunerna, som nyligen etablerat en arbetsgrupp om gröna finanser och ska stötta fler som vill komma igång med gröna investeringar.

Kapitalförvaltarna å sin sida måste börja tillhandahålla meningsfull information, som siffror på koldioxidutsläpp eller fossila reserver för sina investeringsportföljer. Parallellt behöver de bredda sitt utbud och erbjuda hållbara och klimatvänliga sparprodukter och förvaltning som faktiskt gör skillnad.

Politiskt kan kommunerna luta sig mot EU-direktivet om offentlig upphandling för att ställa hållbarhetskrav. Det gäller även för upphandling av förvaltningstjänster och sparprodukter.

Det finns en stor outnyttjad potential i det kapital som kommunerna placerar. Med mer kunskap hos kommunernas ekonomi- och miljöchefer, i kombination med bättre rådgivning från förvaltarna, kan många miljarder i stiftelsepengar, pensioner och likvida medel börja jobba för – inte emot – en mer hållbar värld och stabilt klimat.

Frågan om kommunerna, klimtatet och kapitalet diskuteras under Almedalsveckan, 1/7 09.15-10.00 på Donners Brunn, Visby. Se även debattartikel publicerad i Dagens Samhälle 30/6 2015 och ladda ner studien i sin helhet här bredvid.