UNGP – staten bör agera förebild

ARTIKEL | 1 februari 2016

Myndigheter och statliga bolag har mycket arbete kvar innan de uppfyller FN:s principer för företag och mr, enligt en ny rapport. Staten bör föregå med gott exempel om dess förväntningar på att företagen följer principerna ska vara trovärdiga, menar Swedwatch.

Fem år har gått sedan FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP) lanserades. Regelverket klargör dels staters skyldighet att skydda individer mot tredje parts kränkningar (företag inbegripna) av mänskliga rättigheter, dels företagens ansvar att respektera mänskliga rättigheter. I augusti förra året sjösatte näringsminister Mikael Damberg en nationell handlingsplanför hur Sverige ska genomföra och uppfylla UNGP.

Expertgruppen för biståndsanalys, EBA, har granskat huruvida det svenska utvecklingssamarbetet har implementerat UNGP. Förra veckan presenterade EBA en rapport med fokus på riktlinjer, rutiner och processer hos Sida, Sveriges geologiska undersökning (SGU), AB Svensk Exportkredit (SEK), Swedfund, Business Sweden (alla med mandat och/eller uppdrag att bedriva internationellt utvecklingssamarbete) samt de departement som ansvarar för respektive myndighet/företag.

I rapporten konstateras att staten, dess myndigheter och bolag fortfarande har mycket arbete kvar. Till exempel varken kräver eller uppmuntrar aktuella departement att myndigheter eller bolag genomför risk- och konsekvensanalyser gällande mänskliga rättigheter (så kallad human rights due diligence), inte heller i kontexter eller situationer med höga risker för rättighetskränkningar, vilket uttryckligen krävs av UNGP.

– Den svenska handlingsplanen skickar ett tydligt budskap om regeringens förväntningar på att svenska företag ska följa principerna – på hemmaplan och utomlands. Då måste man själv föregå med gott exempel, menar Theo Jaekel, researcher på Swedwatch, som också medverkade i en efterföljande paneldiskussion när rapporten presenterades på ett seminarium förra onsdagen

Rapporten visar även på stora skillnader i hur de granskade institutionerna förhåller sig till UNGP. De statliga bolagen Swedfund och SEK har kommit längre än de undersökta myndigheterna i sin implementering av regelverket. Enligt rapporten är en förklaring att stat och företag, i Sverige och i omvärlden, hittills fokuserat på UNGP:s andra pelare, ”företagens ansvar att respektera mänskliga rättigheter”, snarare än på den första pelaren, ”staters skyldighet att försvara mänskliga rättigheter”.

– I vår dialog med svenska staten tydliggörs ofta en felaktig bild bland såväl politiker som tjänstemän att UNGP är mer relevanta för företag än för staten. Då missar man helt sina skyldigheter som stat enligt första pelaren. Därför är det inte förvånande att myndigheterna halkar efter, säger Théo Jaekel.

Under paneldiskussionen framhöll Théo Jaekel även vikten av att staten ställer tydligare regler kring företagsansvar. Första steget är en ”National Baseline Assessment” som identifierar hinder i implementeringen av UNGP och som kan utgöra ett underlag för nödvändiga regleringar. Staten behöver dessutom säkerställa att svenska företag får vägledning kring mänskliga rättigheter, inte minst från just de handelsfrämjande organisationer som granskas i studien. Det gäller särskilt vid handel med högriskländer som Burma, Etiopien eller Saudiarabien.

Sveriges nationella handlingsplan identifierar behovet av en ”National Baseline Assessment” och av ökad kunskap kring företagande och mänskliga rättigheter inom det offentliga handelsfrämjandet. Hur det ska genomföras, av vem och när är fortfarande oklart. Swedwatch ser fram emot regeringens besked kring detta.