Protester mot Stora Enso i Brasilien

RAPPORT | 18 mars 2005

Det svenskfinska skogsföretaget bidrar till försvåra en jordreform, utarma naturen och förhindra en hållbar utveckling av landsbygden i Brasilien.

Svenska Stora Enso är en av ägarna till ett av de största pappersmasseprojekten i världen, bolaget Veracel, som är beläget i delstaten Bahia i nordöstra Brasilien. Etableringen av företagets eukalyptusplantager och det påbörjade bygget av en ny pappersmassefabrik har dock lett till ett kraftigt motstånd, både lokalt och nationellt. Motståndarna hävdar bland annat att Veracel tränger undan småbönder från sin mark och försvårar den pågående jordreformen, att utbredningen av eukalyptusplantagerna sker på regnskogens bekostnad, att det skapas få nya arbetstillfällen och att företagets verksamhet skapar stora sociala problem i området.

Stora Enso äger hälften av aktierna i Veracel och det delvis norskägda Aracruz äger den andra hälften. Motståndarna till Veracels verksamhet består av miljöorganisationer, människorättsorganisationer, småbönder, de jordlösas organisation, indianorganisationer, med mera. Dessa grupper har gått samman i ett nationellt nätverk, A Rede Alerta Contra um Deserto Verde, för att kräva ett stopp för pappersmasseföretagens expansion och för att motsätta sig byggandet av massafabriker.

Den främsta stridsfrågan gäller rätten till mark. Motståndarna hävdar att pappersmasseföretagens expansion tränger bort småbönder och indianer från deras mark och försvårar den pågående jordreformen. I april 2004 ockuperade de jordlösas organisation, Movimento dos Sem Terra, ett av Veracels plantager. Man högg ned eukalyptusen och planterade bönor som sedan skördades. Planteringen av bönor var avsedd att visa att den mark som pappersmasseföretagen tar i besittning går att använda till jordbruk.
– Jag kan inte se att det skulle finnas några motsättningar mellan våra plantager och jordbruk. Det finns tillräckligt med mark för båda verksamheterna. Om det behövs mer jordbruksmark så kan ju myndigheterna börja med att expropriera den mark som inte används, säger Nils Grafström, chef för Stora Ensos verksamhet i Latinamerika.

Ytterligare en stor stridsfråga är om pappersmasseföretagen bidrar till att utrota den rest av atlantisk regnskog som ännu återstår i området. Nätverket hävdar att pappersmasseföretagen bidrar till nedhuggningen av regnskog och dels att utbredningen av eukalyptusplantagerna sker på regnskogens bekostnad. Pappersmasseföretagen å sin sida hävdar att de istället utgör en garant för att bevara den regnskog som ännu återstår. Veracel säger sig ha avsatt hälften av sin mark, ett område stort som halva Öland, för att bevara regnskog och den biologiska mångfalden. Enligt de undersökningar som SwedWatch gjort är dock denna regnskog alldeles för uppsplittrad i små bitar för att kunna bevara de hotade djurarterna i området. Däremot bildar de små regnskogsområden, som nästan alla ligger i dalar där det inte går att avverka, naturliga skydd så att eukalyptusplantagerna skyddas från sjukdomar.

I mars 2005 inriktade sig det nationella nätverk som motsätter sig Veracels aktiviteter på att försöka stoppa Veracels försök att erhålla den nationella certifieringen CERFLOR. Enligt denna certifiering måste företaget bedriva sin verksamhet på ett socialt och miljömässigt hållbart sätt och värna om den biologiska mångfalden. Nätverket hävdar att Veracel bryter mot alla dessa kriterier och därmed inte bör komma ifråga för certifieringen.

I början av maj är 2005 beräknas Veracels nya massafabrik vara klar att tas i bruk. Årsproduktionen kommer att uppgå till 900 000 ton pappersmassa. Enligt uppgifter från Veracel kommer den pappersmassa som produceras i fabriken att vara världens billigaste.
Drygt ett halvt år efter beslutet att bygga fabriken beslöt Nordiska Investeringsbanken (NIB) att skjuta till motsvarande 515 millioner kronor till bygget och Europeiska Investeringsbanken (EIB) knappt 590 millioner. Brasiliens Sociala och Nationella Utvecklingsbank (BNDES) ska finansiera bygget med drygt fyra och en halv miljard av den sammanlagda kostnaden på dryga nio miljarder kronor.

I september 2004 hölls två stora demonstrationer som var riktade mot Stora Ensos samarbetspartner i Veracel, det norskbrasilianska pappersmasseföretaget Aracruz. Demonstranterna, som kom från flera olika organisationer och grupper, samlades vid en av företagets plantager som precis planterats med eukalyptus och ryckte upp plantorna med rötterna. Aracruz har varit aktivt sedan slutet av 1960-talet då företaget etablerade sig i norra Espirito Santo, som gränsar till delstaten Bahia. Nätverket Rede Alerta anklagar främst Aracruz för att ha tvingat bort mängder av indianer och småbönder från deras mark och för att inte ha kompenserat skogsarbetare som skadats när de arbetat för företaget.