Tillverkning av kirurgiska instrument i Pakistan. Foto: Vilhelm Stokstad

Regeringen vill se krav på ILO:s kärnkonventioner i större upphandlingar

Kommuner, landsting och myndigheter måste inkludera krav på ILO:s kärnkonventioner vid större offentliga upphandlingar, föreslår regeringen i ett lagförslag som väntas antas av riksdagen. Förslaget är viktigt men borde varit skarpare, anser Swedwatch.

Upphandlande myndigheter ska tvingas ställa krav på ILO:s kärnkonventioner i upphandlingar ”där det är behövligt och där svensk rätt inte gäller”, enligt ett nytt förslag från regeringen. Kravet gäller dock bara vid större upphandlingar som överstiger EU:s tröskelvärden - något som kan ses som en kompromiss efter att ett tidigare förslag på krav även vid lägre värden röstats ned av oppositionen.

Det nya förslaget, som även omfattar obligatoriska krav gällande lön, arbetstid och semester, väntas enligt olika medier få stöd av Kristdemokraterna och därmed röstas igenom i riksdagen.

I förslaget bevarar regeringen obligatoriet på ILO:s kärnkonventioner, vilket välkomnas av Swedwatchs upphandlingsspecialist Linda Scott Jakobsson.

- Allvarliga arbetsrättsliga problem såsom barnarbete och tvångsarbete förekommer vid tillverkning av varor som upphandlas av svenska statliga aktörer. Det är något vi sett i våra egna granskningar. Det är därför en viktig signal från regeringshåll att grundläggande krav på mänskliga rättigheter blir obligatoriskt där det finns risker för kränkningar.   

Hon understryker dock att kärnkonventionerna endast utgör en miniminivå för arbetsrätt. De medför inte krav på exempelvis lönenivåer, arbetsmiljö eller yttrandefrihet vid tillverkning av varor som köps in från låglöneländer.

- ILO:s kärnkonventioner är viktiga och bra, men de är inte tillräckliga för att säkerställa goda arbetsvillkor och arbetsrätt i globala leverantörsled.

Både svensk upphandlingslagstiftning och gällande EU-direktiv tillåter redan kommuner och andra offentliga inköpare att ställa mer långtgående krav än ILO:s kärnkonventioner. Det kan handla om krav på rutiner för att efterleva mänskliga rättigheter, antikorruption och barnkonventionen liksom att efterfråga olika produktcertifieringar. Det är något som flera upphandlande myndigheter redan gör med goda resultat.

- Det går att ställa krav på ett bra sätt. Därför är det synd att lagstiftningen hamnar på en miniminivå, säger Linda Scott Jakobsson.

Fakta:
Enligt regeringens förslag ska det bli obligatoriskt för upphandlande myndigheter att ställa arbetsrättsliga krav på lön, arbetstid, semester och efterlevnad av ILO:s åtta kärnkonventioner när så är behövligt, i alla större upphandlingar över EU:s tröskelvärden. För statliga myndigheter gäller det upphandlingar till ett värde över 1,2 miljoner kronor och för kommuner 1,9 miljoner kronor. Vid byggentreprenader är tröskelvärdet betydligt högre, 48 miljoner kronor.

ILO är FN:s organ för arbetslivsfrågor. Det har tagit fram åtta kärnkonventioner för mänskliga rättigheter i arbetslivet som är en miniminivå för arbetsrätt i hela världen:

Nr 29: Förbud mot tvångs- och straffarbete 
Nr 87: Föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten 
Nr 98: Rätten att organisera sig och förhandla kollektivt 
Nr 100: Lika lön för lika arbete, oavsett kön 
Nr 105: Avskaffande av tvångsarbete 
Nr 111: Diskriminering vid anställning och yrkesutövning 
Nr 138: Minimiålder för arbete
Nr 182: Mot de värsta formerna av barnarbete 

Swedwatch har granskat socialt ansvarstagande inom offentlig upphandling under lång tid och skrivit flera rapporter i ämnet. Rapporten Agents for Change publicerades i november 2016 och redogör för goda exempel och brister i svenska upphandlares rutiner kring sociala krav. Swedwatch har också en helpdesk för myndigheter som vill implementera sociala krav i upphandlingsprocessen.

Regeringens proposition "Arbetsrättsliga villkor vid upphandling"

Kungsholmsgatan 10
112 27 Stockholm
Sweden
+46-(0)8-52 52 03 70
info [at] swedwatch [dot] org