Dela på Facebook och Twitter

Produktionen av svenska kläder ger stora miljöskador i Syd

[PUBLICERAD 2008.10.01]

Textilarbetare vid färgeri i Tirupur

Tillverkningen av kläder har stora negativa miljöeffekter. Under hela textiltillverkningen går det åt stora mängder kemikalier, vatten och energi.

Utsläppen av förorenat vatten ger svåra skador på omgivande ekosystem. I de gamla textilproducerande områdena i Sverige hittas fortfarande rester av kemikalier som användes under den svenska teko-industrins guldålder, trots att den industrin sedan många år har flyttat utomlands. Idag är det i länder som Kina, Indien, Bangladesh och Pakistan som merparten av våra kläder kommer från. Det är också där miljökonsekvenserna av dagens klädproduktion syns.

I Tirupur i södra Indien har flera svenska klädkedjor förlagt delar av sin produktion. I staden finns ungefär 9000 fabriker som arbetar med textilproduktion. 750 av dessa är färgerier och det är från dessa som den största miljöbelastningen kommer. Vattenprover från floden visar på stora föroreningar. En hel del av färgerierna i staden är anslutna antingen till ett gemensamt reningsverk eller har egna anläggningar, men det har visat sig att metoderna att rena utsläppen inte är tillräckliga. Problemen med föroreningarna beror inte enbart på att reningsverken inte är tillräckligt effektiva. Det finns dessutom många uppgifter om att reningsverken bara används vid besök av kunder eller under kontroller av myndigheter.

Jordbruket har slagits ut eftersom vattnet är alltför förorenat för att kunna användas för bevattning, än mindre för att användas som dricksvatten för människor och djur. Vattenbristen är akut. Varje dag kör lastbilar in ungefär 70 miljoner liter vatten in till staden för att täcka behoven från industrin och befolkningen.

En ännu större andel av de kläder som säljs i svenska butiker kommer från Kina. En stor del av dessa kläder tillverkas i Guangdong i södra Kina. Även där finns många uppgifter om förorenade vattendrag. Enligt en beräkning som den kinesiska regeringen gjorde 2006 klassades textilindustrin som en av de fem värsta förorenarna i landet.

För att ta reda på vilka steg ett urval av de svenska klädekedjorna har tagit för att mildra miljöeffekterna från klädproduktionen ombads tretton svenskrelaterade klädkedjor att svara på frågor om miljökrav och kontroller av leverantörer. Sex företag ville inte svara alls: Bondelid, Gina Tricot, MQ, Svea, J Lindeberg och Vero Moda. Sju företag ställde upp på intervju för att berätta om deras arbete: Cheap Monday/Weekday, Wesc, Polarn o Pyret, Brothers/Sisters, Peak Performance, Dressmann och Odd Molly.

De företag som har svarat ställer snarlika krav och villkor på sina leverantörer. Kraven består av en lista över kemikalier som inte får finnas i slutprodukterna, eller som endast får finnas i begränsad mängd. Vissa företag specificerar även några kemikalier som inte får användas i produktionen. Till detta kommer ett krav på att leverantörerna ska följa lagstiftningen i produktionslandet. Få av de intervjuade företagen ställer tydliga krav på en tillverkningsprocess som sänker miljöbelastningen, exempelvis genom att använda teknik som kräver mindre mängd farliga kemikalier och vatten. Det är inte heller alla företag som kontrollerar att deras krav följs, men framför allt gör de sällan någon grundlig miljökontroll. Inget företag kontrollerar förhållandena hos underleverantörerna där miljöbelastande processer sker.

Gjord i samarbete med: 
Naturskyddsföreningen
Dela på Facebook och Twitter

Kungsholmsgatan 10
112 27 Stockholm
Sweden
+46-(0)8-52 52 03 70
info [at] swedwatch [dot] org