Guldutvinning i områdena Tarkwa och Obuassi i Ghana har lett till omfattande miljöförstöring i form av cyanidutsläpp och läckage av bland annat arsenik. Uppemot 10 000 människor har drabbats av förorenat dricksvatten och problem med försörjning då gruvbolagen tagit över allt större markarealer. I Uppdrag Gransknings reportage i februari i år anklagades gruvbolagen även för tortyr och dödsfall som skett när människor tagit sig in på gruvbolagens område. Gruvbolagen Ashanti Goldfield och Goldfields Ltd är de största aktörerna i området och bolagen har omfattande affärsförbindelser med svenska bolag och banker som Atlas Copco, Sandvik, SEB och Exportkreditnämnden.
Efter kritiken fick dessa stark kritik i svensk media. Kritiken ledde även till att fondförvaltare som Robur, Folksam och Banco hörde av sig till företagen och frågade ut dem om deras verksamhet i Ghana. Dessutom anmälde Attac och Miljöförbundet Jordens Vänner företagen för att de skulle ha brutit mot OECDs riktlinjer för multinationella företag. Riktlinjerna är regler kring miljöhänsyn, arbetsrätt och korruption som ska gälla alla multinationella företags verksamhet i hela världen.
Både Sandvik och Atlas Copco lovade redan dagarna efter reportaget i SVT att de skulle resa ner själva och ta reda på förhållandena. Därefter skulle de besluta om de eventuellt måste ompröva sina affärer. Två månader senare har båda företagen återkommit från sina undersökningsresor i området.
– Vi anser att Ashanti Goldfields är en bra kund. Så långt vi kan se är anklagelserna i stort sett oriktiga. Vi anser inte att vi har något skäl att ställa några speciella krav på bolaget, säger Björn Rosengren, chef för anläggning och gruvteknik på Atlas Copco.
Uppfattar Sandvik att något av kritiken är riktig och i så fall, vad ska ni vidta för åtgärder?
– I vår rapport visar vi på komplexiteten och har pekat ut en del områden som kan leda till konflikter lokalt. Vi anser dock att det är myndigheterna som ska vidta åtgärder, inte Sandvik, säger Helené Gunnarsson, informationschef på Sandvik.
Hon anser vidare att det är mycket svårt för Sandvik att ställa några specifika krav på en kund som Ashanti Goldfields och Goldfields Ltd. Hon meddelar också att Sandvik inte har gjort några sådana försök.
Gemensamt för Atlas Copcos och Sandviks rapporter är att de beskriver gruvnäringen i Ghana allmänt, men talar mindre om vad företagen skall göra för att förbättra situationen lokalt. Inte i någon av rapporterna nämns någon konkret åtgärd mot den omfattande kritiken. Båda företagen är kritiska till att Uppdrag Gransknings reportage som man menar gav en ensidig bild. De får medhåll av Metallklubbens ordförande på Atlas Copco, Lars-Erik Soting, som besökte gruvområdet tidigare i vår.
– Uppdrag Gransknings reportage var oseriöst. Visst fanns det problem att se, men gruvbolagen gör mycket för lokalbefolkningen i form av ersättning och hjälp med brunnar. De vi talade med var nöjda. Det stora problemet är den småskaliga guldutvinningen, menar Lars-Erik Soting.
Kan det ha påverkat er syn att ni reste med företagen och gruvfacket som ju är anställda i de kritiserade gruvorna?
– Ja, det är klart. Men jag tycker ändå att vi gjort en kritisk granskning.
När det gäller anklagelserna om brott mot miljölagar och mänskliga rättigheter så hänvisar både Sandvik och Atlas Copco till att Ghana är en demokrati med ett eget rättsväsende. Björn Rosengren på Atlas Copco tycker inte att de som företag kan gå in och följa upp enskilda fall, utan säger att de måste förlita sig på rättsystemet.
Positiva signaler från Ghana
Trots de svenska bolagens defensiva hållning, verkar Ashanti Goldfields ha ändrat inställning till sina främsta kritiker i Ghana. Uppmärksamheten i Sverige ledde till att Ashanti Goldfields tog kontakt med den organisation som företräder offren för gruvdriften, WACAM, och ville träffas. Något som enligt WACAM aldrig har hänt förut.
– Jag är positivt överraskad, med tanke på Ashanti Goldfields tidigare arrogans. De har gjort klart för oss att vår kritik verkligen har påverkat dem och att de är fast beslutna att bidra till lösningar, säger Daniel Owusu-Koranteng, ordförande i WACAM.
Ashanti Goldfields, WACAM och ytterligare några frivilligorganisationer skall träffas igen i slutet av maj för att börja lägga upp en handlingsplan för de drabbade byarna.
Daniel Owusu-Koranteng träffade även de svenska bolagen när de var i Ghana.
– Jag träffade både Atlas Copco och Sandvik, men jag fick uppfattningen att de i första hand inte var ute efter sanningen, utan snarare ville hitta sätt att försvara sin verksamhet. Sandvik sa till oss att de endast kom för att lyssna, att de inte kan göra något för att hjälpa oss. Så jag undrar varför de kom egentligen? säger Daniel Owusu-Koranteng till SwedWatch.
Daniel Owusu-Koranteng berättar vidare att Sandviks representant bara följde med ut till en av byarna, trots att det var planerat att de skulle åka ut till flera byar som drabbats av gruvdriftens negativa konsekvenser. Under besöket uppger Daniel Owusu-Koranteng att Sandviks representant uttryckte att han nu förstår att kritiken som framförts stämmer.
Något som Helené Gunnarsson på Sandvik inte vill kommentera.
Ägarna pressar bolagen
Fondförvaltarna Robur, Bancofonder och Folksam har alla agerat gentemot Sandvik och Atlas Copco sedan uppmärksamheten kring missförhållanden i guldutvinningen i Ghana.
– Vi kommer inte att sälja av innehav i Atlas Copco på grund av det här. Vi har fått tillräckliga indikationer på att företaget nu tänker vidta de åtgärder gällande etikarbetet inom bolaget som vi krävt, säger Roburs miljö- och etikanalytiker Anna Nilsson
Det har enligt Anna Nilsson, hittills varit omöjligt att slå fast om anklagelserna om miljöförstöring och brott mot mänskliga rättigheter stämmer, men hon poängterar att beslutet kan komma att ändras om nya fakta kommer fram.
Svenska Naturskyddsföreningen besökte Obuassi
Mikael Karlsson, ordförande i Svenska Naturskyddsföreningen, som själv besökt området i Ghana i början av april, är fortsatt mycket kritisk till gruvverksamheten och förutsätter att de svenska företagen omgående tar starka initiativ för att förbättra situationen för byborna.
– Vi vill träffa de svenska företagen och diskutera vad de kan göra för att förbättra situationen. Företagen har ett ansvar att påverka utvecklingen till det bättre så länge de har något att säga till om. Att de kan hjälpa till för att förbättra situationen i det aktuella fallet ser jag som givet.
Besöket leddes av Karl Erik Eriksson, Gästprofessor vid Karlstads Universitet.
- Jag har besökt Oboassi i omgångar sedan 1977. Jag är oroad över utvecklingen. Ashanti Goldfields verksamhet har helt klart allvarliga konsekvenser för lokalbefolkningen. I den by vi besökte den här gången var det en vägg av schaktmassor som gick genom byn. Folk sade till oss att de ville flytta, men att de inte vet var de ska ta vägen.
Vid besöket i Ghana träffade Mikael Karlsson och Karl Erik Eriksson PR-chefen och miljöchefen på Ashanti Goldfields.
– Även om Ashanti Goldfields har förbättrat sitt miljöarbete en del de sista åren, så är det långt ifrån tillräckligt med tanke på den omfattande och oförsvarliga miljöförstöring som man gett upphov till under mycket lång tid, säger Mikael Karlsson till SwedWatch.
