I alla världsdelar där det finns tropisk skog pågår en skövling av svårbegripliga mått. Varje år försvinner eller förstörs över 12 miljoner hektar, vilket motsvarar mer än en tredjedel av Sveriges yta. Indonesien beräknas stå för 25 procent av världens totala avskogning. I vissa länder är avskogningstakten extremt hög.
Avverkningen hotar den biologiska mångfalden och bidrar till växthuseffekten. Även de ursprungsfolk som lever i och av de tropiska skogarna drabbas hårt av avverkningen. Ursprungsfolkens rättigheter är inskrivna i flera internationella FN-konventioner och ofta också i nationella lagar. Dessvärre är efterlevnaden av dessa konventioner och lagar ofta mycket bristfällig.
En stor del av avverkningarna i regnskogen bryter mot de lokala lagarna och mot internationella överenskommelser. En studie gjord av miljöorganisationer i Indonesien visar att uppemot 80 procent av avverkningarna i landet var olagliga. I Brasilien och Kongo-Kinshasa har FN visat att 50 procent var olagligt.
– För att få stopp på det här måste alla ta sitt ansvar: företagen, producentländerna, och konsumenterna, säger Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen.
Efterfrågan på tropiskt virke hög är dock fortsatt hög, eftersom träet har många goda egenskaper både när det gäller utseende och kvalitet. Tropiskt trä används bland annat till golv, dörrar, inredningar, möbler, trädgårdsmöbler och fanérskivor. De kanske mest kända tropiska träslagen är teak och mahogny. Den svenska importen av tropiska trävaror var 2007 drygt 20 700 kubikmeter rundvirke, sågade trävaror och kryssfanér (plywood) samt 2 203 ton fanér.
Importen av tropiska trävaror minskade under första halvan av 1990-talet och var som lägst 1995. Därefter började den öka igen.
Den sammanlagda importen har legat på ungefär samma nivå under hela 2000-talet. Däremot har en tydlig ökning skett vad gäller rundvirke och kryssfanér (plywood). Förutom import av tropiskt trä marknadsförs ett stort utbud av trädgårdsmöbler i hardwood, teak och andra tropiska träslag i Sverige. En studie gjord på uppdrag av Naturvårdsverket visar att importen av trämöbler från högriskländer, det vill säga länder där det förekommer en omfattande hantering av illegalt avverkat tropiskt trä, låg på 28 682 ton under 2007. Det är rimligt att anta att en stor del av dessa möbler hade tillverkats av tropiskt trä.
På en marknad där en stor andel av utbudet kan misstänkas vara illegalt avverkat blir företagens roll av stor vikt och deras insatser extra betydelsefulla. Om kunderna ska kunna göra medvetna val, måste information om ursprung och avverkning finnas tillgänglig. Konsumenter måste kunna lita på att de köper produkter som inte har bidragit till att väsentligt förvärra växthuseffekten, utrotning av oersättliga arter, förstörelse av hela ekosystem och brott mot mänskliga rättigheter.
SwedWatch har undersökt sex företag som säljer, eller har sålt, produkter som innehåller tropiskt trä i någon form. De verksamheter som kontaktats är: Edward Hultén AB, Interwood AB, Pegon AB, Bohmans Fanerkompaniet, Tarkett SAS och Woody Bygghandel. Samtliga företag är grossister, men Woody säljer också direkt till slutkonsumenten.
Undersökningen visar följande:
- Fem av sex företag (undantaget är Tarkett) säljer för närvarande produkter som innehåller eller är gjorda av tropiskt trä. Försäljningen utgör alltifrån en marginell andel till 15 procent av företagens totala försäljning. För majoriteten av dem utgör de tropiska träslagen därmed en mindre eller till och med en marginell del av verksamheten. Samtidigt är den totala svenska importen av tropiskt trä långtifrån försumbar.
- Alla utom ett företag, Pegon, importerar direkt från ursprungslandet, men flera företag kompletterar sin direktimport med köp från grossister, vilket kan göra det svårare att garantera ursprung och att träet inte avverkats illegalt.
- Edward Hultén AB är den aktör i Sverige som för närvarande säljer mest tropiskt virke. Företaget har vid flera tillfällen importerat peruansk mahogny, senast 2007, men sedan EU och Jordbruksverket blivit allt mer restriktiva med tillståndsgivning har företaget beslutat att upphöra med importen. Företaget har också avvecklat sin import av flera afrikanska träslag, eftersom det visat sig vara svårt att få trovärdiga garantier om att de avverkats på ett korrekt sätt.
- Ett av företagen, Tarkett, har valt att helt fasa ut användningen av tropiskt trä på den nordiska marknaden. Beslutet fattades efter att Tarkett fått negativ publicitet i flera medier. Företaget kunde inte garantera ursprunget och tog därför 2006 beslutet att helt sluta sälja tropiskt trä. Koncernen fortsätter dock att sälja trä på marknader utanför Norden, något som lett till internationell kritik de senaste åren. Företaget har bland annat kritiserats för sin import av merbau från Indonesien, en avverkning som riskerar att bidra till att träslaget helt utrotas. Förhoppningsvis kan det nordiska initiativet fungera som inspiration för hela Tarkettkoncernen.
- När SwedWatch kontaktade företagen första gången, 2007, var flera av dem ovilliga att redovisa vilka träslag de importerade och varifrån de kom. Sedan dess har företagen blivit mer transparenta och alla utom ett, Interwood, lämnade 2009 ut denna typ av information. Interwood importerar exempelvis mahogny från Afrika via en grossist, men företaget kan inte säga vilket land det kommer ifrån. Företaget köper det mesta av sitt utbud via sin danska partner DLH och litar på att denne har genomfört en ursprungskontroll. Företaget har också viss direktimport och då hämtar det alltid in originaldokumentation. Samtidigt påpekar en av företagets representanter att all dokumentation går att köpa och att importörerna är utelämnade till sina agenters försäkringar.
- Tyvärr är informationen företagen ger till konsumenter i samtliga fall bristfällig. Bara ett av de företag som säljer tropiskt virke, Bohmans Fanerkompaniet, erbjuder någon information på sin hemsida om särskilda risker med avverkning av tropiskt trä och vad företaget gör för att säkerställa ett hållbart skogsbruk.
- Två av de granskade företagen - Interwood och Pegon - saknar miljöpolicy.
- Upplevelsen av kundernas intresse för certifierat trä skiljer sig åt. Interwood uppger att kunderna frågar om ursprung och miljöaspekter nästan undantagslöst, oavsett om kunden är en kommun, ett byggföretag eller en annan kund. Hultén däremot, som har en liknande verksamhet, upplever intresset som lågt. Samma intryck förmedlar Pegon. Bohmans Fanerkompaniet upplevde tidigare ett ganska lågt intresse, men uppger 2009 att alltfler kunder frågar efter FSC-certifierade produkter.
