Svensk handel med Burma trots stora etiska risker

SwedWatch har undersökt den svenska handeln med Burma från ett människorättsperspektiv. Handelsutbytet är idag litet, men enligt SCB:s statistik ökar såväl import som export trots risken för tvångsarbete i landet. Bakom statistiken finns både svenska storföretag och mindre importörer och exportörer (Svensk handel med Burma avsnitt 2).

Burma är ett land som skulle kunna vara oerhört framgångsrikt, med värdefulla naturtillgångar som timmer, olja, gas och värdefulla stenar. Men istället präglas landet av djup fattigdom, allvarlig miljöförstöring och notoriska brott mot mänskliga rättigheter. Landets militärregim beskrivs ofta som en av de mest repressiva i världen (Burma idag avsnitt 1).

* Så sent som i mars år 2004 exporterade Sandvik bandstål till Myanmar Timber Enterprise (MTE), ett timmerföretag som ägs och kontrolleras av den burmesiska staten. MTE avverkar landets ovärderliga bestånd av teak i syfte att få in pengar till den ekonomiskt pressade regimen.

* Världens sista teakskogar säljs idag ut. Bland kunderna finns svenska importörer som Kärnsund Träimport och Hulténs Trä samt den svenska dörrtillverkaren Bordörren. Samtidigt rapporterar människorättsorganisationer om tvångsarbete inom Burmas skogsindustri.

* Alfa Laval levererar utrustning till landets livsmedelsindustri och grossisten Arno Holm köper sedan ett par år tillbaka in burmesisk scampi till sina kunder i restaurangbranschen.

* De flesta svenska klädföretag avstår för närvarande från att importera från Burma. Företaget Blåkläder gjorde för några år sedan en annan bedömning, men fick stoppa sina inköp efter negativ publicitet och fackliga protester. Fabriken i Burma finns dock kvar. SwedWatch har intervjuat den svenske koncernchefen.

USA använder idag bland annat medel som import- och investeringsförbud för att få bort militärregimen från makten. EU har hittills främst satsat på politiska sanktioner. För närvarande finns det därför inget som hindrar svenska och europeiska företag från att handla med landet, vilket har fått organisationer som Svenska Burmakommittén att reagera. Kommittén kräver bland annat riktade handelssanktioner mot Burma för att få till stånd en demokratisk förändring i landet. Men inget tyder på att EU kommer att ta några steg i en sådan riktning den närmsta tiden.

Rapporten avslutas med en diskussion om sanktioner som vapen och vilka effekter omvärldens påtryckningar hittills har fått i Burma (Handel eller sanktioner, avsnitt 3). Ladda ner hela rapporten